MTMEDiA Copy  PRESENTERAR Presents Präsentiert presente présenter PRZEDSTAWiENiE

VAD What Was che cosa Ce qui JAKi
Arbetsversion av Specialarbetet PÅVERKAN genom bild och skrift, Malmö latinskola, S 3 C
VAR Where Wo dove Là où DOKAD MTmedia.SE < 6. PORTFOLiO < 6specialarbete < Film6specialarbete.html
 Slutgiltig version kan rekvireras från Martin Thörnquist
NÄR Whe Wann quando Quand PODCZAS 20 april Vårterminen 1993
 UPPDATERAD Uptodate Aktualisiert aggiornato À jour UAKTUALNiONO UPPDATERAD


Uptodate


Aktualisiert


aggiornato




À jour







UAKTUALNiONO


tidssvarende



MODERN


oppdatert





современный





05.03.2024




VEM
Who

Wer
chi

Chi

KTóRZY
hvem

KiK
kven



13.04.2024

VEM Who Wer chi Chi KTóRZY MARTiN THöRNQUiST [Malmö]
HANDLEDARE; Stellan Widholm [Falsterbo / Malmö] Johan Elmfeldt [Karlskrona / Ronneby / Lund / Malmö]
HUR How Wie come Comment JAKiM FiLM-PÅVERKAN – ALLMÄNT
 Är Du intresserad av att läsa detta. Vänligen skriv via FORMULÄR
Detta var Jennie Sandberg och Sanna Joelsson intresserade av

'Hej! Vi håller på att skriva en B–uppsats om filmpåverkan och då undrar vi om vi
kan få läsa Er text om filmpåverkan – allmänt." Mvh Jennie Sandberg och Sanna
Joelsson [Fredag 18 maj 2001 klockan 08:55:26]

Därför publicerar MT även denna text [Fredag 25 maj 2001 13:38:24]
Jag hoppas och antar att Ni får nytta och nöje av följande;

Här kommer del 1 av Filmpåverkan – allmänt.
Sammanlagt omfattar denna del sidan 53 till 63
ur Specialarbetet "Påverkan genom bild och skrift"
i första versionen skriven i Malmö 20 mars 1993
uppdaterad i Malmö 25 maj 2001.


 FiLMPÅVERKAN
 – allmänt
Gränserna emellan kultur & kommers har redan dragits upp i KONSTNÄRLiG PÅVERKAN.
Följande kapitel kommer så gott det går att anknyta och hänvisa till tidigare kapitel.
Dessutom kommer kapitlens ämnen inte att beröras på djupet, utan mer beskriva
teorier kort, men koncist. Undantaget från ovan är dock SLUTKLÄMmen där en yppig
analys görs.

Filmen kan börja!
HiSTORiA: i Sverige uppstod biografväsendet åren efter sekelskiftet och 1910 började
diskussionerna om huruvida en censurapparat skulle inrättas. Detta för att stävja det
kulturfenomen som sades vara samhällsfara och folkligt fördärv.

Ur Betänkande angående Förevisning af Biograf-bilder [den 2 september 1910] kan
man läsa detta: " De ha därigenom börjat blifva en verklig fara för det uppväxande
släktet. Det förhållandet, att biografteatern framställer lefvande bilder, gör att in-
trycken häraf djupare inpräglas i de ungas sinnen." [Så börjar för övrigt Leif Fur-
hammars 'Filmpåverkan" – vilken livligt kommer att refereras.]

Enligt tidigare massmediedefintion i kapitlet om KOMMUNiKATiONSMODELLER
framgår att om inte påverkan alltid är kvalitativ så är den åtminstone kvantitativ.
Stalin ansåg däremot 1926 att den var bådadera då han sade följande: 'Filmen
är det agitationsmedel som verkar starkast på massan. Det är vår skyldighet att
ta den i bruk..."
Jämte honom är Dr. Goebbles den genom historien ivrigaste filmförespråkaren.
Där lämnar jag den historiska filmpåverkan och övergår till ett mera mänskligt
perspektiv det vill säga människan och de olika FiLMÅLDRARNA...

Först bör kanske sägas att biokulturen inte är så enkel som kanske framstått.
Under senare delen av 1900-talet uppfanns som bekant televisionen vilken
skapade nya kulturella och sociala levnadsmönster vilket gjort gränsen mellan
film och TV svårdefinierbar. Det är inte heller lätt att kontrollera vem som ser
vad och åldersgränserna för bio fungerar ej rent praktiskt för varken TV- eller
videofilm.
Debatten angående censurens vara eller icke-vara har ju aktualiserats så sent
som i år [1993] i och med kulturministerns liberala utspel.
Att räkna upp alla de olika faser man genomlever torde vara en omöjlighet i
detta arbete. [Dessutom är alla människor mer eller mindre olika varandra.]
Jag kommer dock att ta upp några barn-beteenden / uppfattningar inför filmer...

A] Förskoleåldern;
Barnet gillar at gå på bio och kan sägas ha ett "intresselöst tittande" vilket
innebär att det tycker sig uppleva FiLMiNTRiGEN SOM REALiTET och ej försöka
finna någon djupare mening med det hela. Dessutom gör man som liten
mångfaldiga MiSSUPPFATTNiNGAR vilket kan få en att bli rädd för det som
kan verka petites-artat för en annan, som till exempel att det regnar på film-
duken och att man glömt regnkappan hemmavid.

B] inför puberteten;
Här kan man tala om en vis biomognad då den tidigare jag-centreringen över-
går till en mer sakcentrerad hållning. Jämsides med filmintresset utvecklas
bokslukandet vilket brukar betecknas som ROBiNSSONÅLDERN.
Efter denna brukar HJÄLTE-ERAN inträda vilket skrivs om i Furhammars bok
som ett sökande efter "ett större mått av spänning och sensation i handlings-
mättade berättelser, där starka, oberoende och modiga hjältar står i centrum
för intresset och fungerar som mer eller mindre permanenta ideal." [s. 15]
Det är i denna ålder barnet börjar med den sociala sysselsättningen att se på
samma TV-program som vuxna.

C] Under puberteten;
Psykisk labilitet, könsmognad och anpassningen eller avståndstagandet till den
vuxna världen bidrar inte gynnsamt till urvalet av film, än mindre till förståelsen
av de samma. Samtidigt är det i denna "era" man är som mest påverkansbar /
mottaglig för olika intryck [jämför det senare uttrycket med mottagare vid
KOMMUNiKATiONSMODELLER-avsnittet!] Dessa intryck kan vara avgörande för
ens fortsatta intresse, umgänge, utbildning och yrkesliv!
Det är alltså mycket viktiga frågor och här kommer frågor angående socialgrupp,
hemmiljö, känslomässig anpassning, intelligens, attityder och uppförande in.
Allt enligt Furhammars "Filmpåverkan [1971], 2:a kapitlet.

Hur stor påverkanseffekten ska bli av de olika filmer man ser är avhängigt
ViLKA SOM SER [ålder / mognad et cetera], VAD SOM SES [två genrer och två
tittarkategorier blir presenterade i nästföljande kapitel], VEM MAN TiTTAR MED
[med kompisar, skolan eller föräldrar / vänner], HUR, VAR OCH VARFÖR MAN SER
[i studiesyfte, på fritidsgård, genom att diskutera efteråt och / eller före, i
föräldrars frånvaro, för att visa att man vågar / för att ha något att göra och prata om,
för filmens konstnärlighet eller annan dragningskraft; genom anspelning på spänning,
våld, sex, romantik, humor, ond bråd död; gärna i kombination.]
Viktigt är också tittarfrekvensen det vill säga NÄR / HUR OFTA DET SES.

Bara titeln på Statens ungdomsråds bok 'Kila på bio – Köp en livsstil' [1979]
beskriver att genom film seende [om det nu sker hemma eller på lokal] på-
verkar oss och vår sociala situation. Enligt ovanstående bok bygger TV:s och
biograffilmens utbud på en gemensam princip nämligen "att fånga de behov
som finns hos stora människogrupper och sälja massmedieinnehåll på de
behoven." [s. 19]
i princip är det till exempel samma programtyper som som förekommer i TV
under samma tidpunkter, men som då och då byter skepnad för att locka kvar
gamla tittare!
Lika tydligt är det dock ej vad gäller filmer, men att variera intriger med mera
går ju ej i det oändliga utan här försöker man i stället öka intensiteten; genom
bland annat olika filmeffekter. Det är dock inte denna typ av sådana jag tänker
behandla här, utan snarare filmeffekternas [genom ljud, ljus, effektsökeri,
stunt-trick, laddade scener, dataanimationer och science fiction] det vill säga d e s s
filmeffekter och påverkan på biografbesökarna...
Det handlar alltså om attitydpåverkan [ej opinionsbildning; som vetenskaperna
kring massmedieforskningen studerar, se delvis om detta i KOMMUNiKATiONS-
MODELLER !]
Begreppet ATTiTYD kan enligt Furhammar stå för "en mycket vid grupp av psyko-
logiska relationer mellan en individ och en företeelse i omvärlden" och en snävare
definition är då "grunden av positiv eller negativ värdering av en företeelse" enligt
ovan. [s. 36]

Både svenska och utländska undersökningar har visat samband mellan låg social-
grupp, "dålig" miljö, missanpassning, mindre intelligens, sämre uppförande OCH
besöksfrekvens för biograf och TV-filmstittande. Det måste då framhållas att det
oftast iNTE handlar om filmpåverkan utan att viss publik sysselsätter sig mer med
vissa saker än andra, i detta fall filmer.
På de sedan mest aktiva tittarna har man gärna gjort undersökningar som ofta
blivit missvisande.
Ändock kan ett par teorier om hur film-effekter kan verka beläggas. Dessa begrepp
ska här omnämnas; NETTOEFFEKT: Konkret och begränsad attitydförändring genom
enskilda filmer, som kan ha setts om. KUMULATiV EFFEKT: Sammanlagd påverkan
av flera filmer med samma tema. LÅNGTiDSEFFEKTER: Svårt att på metodiskt vis
mäta. decimerande eller sleeper-effekt det vill säga fördröjd verkan.
Dessutom spelar den i tidigare kapitel behandlade förförståelsen samt ovanstående
frågor angående hem-atmosfär / hemförhållande och biomognad in.
intressant att studera kan vara vilka avsikter själva filmmakarna hade då devar med
och skapade det vi ser. Vet de egentligen vad de vill ELLER som Arthur Lundkvist ut-
tryckte det i "Atlantvind' [1932] 'Det kan med fog hävdas att all film innehåller tendens;
propaganda, direkt eller indirekt. den är och förblir väl oftast omedveten för såväl
producent som publik."

s. 64
 FiLMPÅVERKAN – SKRÄCK
Detta avsnitt avser att ta upp obehaglig, hård, våldsam och kanske mer "manlig film"
som allt oftare projiceras på det snabba händelseförloppet och där intensiteten är viktig
det vill säga "döda stunder" har ersatts med action!
Eftersom detta avsnitt än så länge enbart finns på papper och Ni ej direkt efterfrågat
det tar jag upp några begrepp som behandlas; Om Ni vill ha det på pränt så skicka
en fysisk adress!
i n n e h å l l; VAD iNNEBÄR EN GENRE? KONSTNÄRLiG KVALiTETSFiLM, BRED och BiS /
FiLM ViD SiDAN OM. Videovåld och undervisning 4 olika effekthållningar; Katharsis,
Trigger, Överföring och Dropteori

FiLMPÅVERKAN
– skräck
Är Du intresserad av att läsa detta. Vänligen skriv via FORMULÄR

FiLMPÅVERKAN
– romantik
s. 67
Detta avsnitt kan jämföras med föregående och tar upp behaglig, mjuk, sensuell och
vad som [kan tyckas] borde vara mer "kvinnlig film". Som kille är jag antagligen i under-
läge då det gäller att beskriva dessa vackra, intrigfyllda och på något sätt intuitivt
sinnliga spelfilmer. Inom ett så kallat borderline-tillstånd mellan de manliga och kvinnliga kan
sägas vara både musikaler och såpoperor men jag ska börja med något helt annat vilket
allmänt beskrivs / brukar beskrivas som ytterst manlig film, men som i påverkans- och
kommunikationssammanhang m å s t e benämnas som dess motstats. Det handlar om
PORNOGRAFiSK FiLM och är mestadels hämtad från artikel av Linda Williams.
Eftersom detta avsnitt än så länge enbart finns på papper och Ni ej direkt efterfrågat det tar
jag upp några begrepp som behandlas; Om Ni vill ha det på pränt så skicka en fysisk adress!
i n n e h å l l; P-RULLE eller KÄRLEKSFiLM? 3 genrer; Snyftare, Mysrysare och Porrfilm Filmtid-
ningen Chaplin nr. 2 [1992] "En forskningSEXpedition till PORNOTOPiA", Pornografi "Hardcore,
Pleasure and the Frenzy of the Visible" Hustlers "Peter Meter" STAG FiLMS, MEAT SHOTS, MONEY
SHOT, SNUFF-filmerhetero, femme, fiction VS verklighet, Reagan-kommissionen för normalt sex
Fredagen den 13:e-filmerna SLASHER-, HUGG-filmer KAN MUSiKALER VARA EGGANDE? Vapen /
Potens VEM ViLL SE PÅ SÅPOPERA? SÄNDAREN, KANALEN och MOTTAGARNA.
Är Du intresserad av att läsa mer om detta, vänligen skriv via FORMULÄR


iNNEHÅLLSFöRTECKNiNG

© Martin Thörnquist 20 april 1993. Specialarbetet Påverkan genom bild och skrift

MT MEDiANAViGATOR  0? &1 2* ~3 4! @5 6¤©% #7 8$ £9 10€ [1996–2024] *Martin Thörnquist